dagarna går sakta framåt.

känns som att livet bara går i cirklar.
Jag har ont och har jag inte ont så ramlar jag så att jag ont. Kan man vara mer otursfågel? Jag har inget berättat eftersom att jag inte trode att det skulle bli så här, i tisdags så ramlade jag nämligen ute på våran trapp, slog i svanskotan, och typ krossade min vänstra fot.. Det har känts si så där men jag har verkligen försökt koppla bort det, jag orkar verkligen inte med att ha ont hela tiden.. men till råga på allt så i helgen då vi tillbringade lördag och söndag i stugan så hände en olycka (förvånad?).. Min syster satt på en dyna på golvet med en kokhet tekopp i handen, och när min kära underbara speediiee till hund ser att jag "äntligen" klivit upp ur sängen så kommer hon hoppandes, drar med sig muggen med super hott te och vattnet landar rakt på min HÖGRA fot.. Innan jag hade fått av mig ull-sockarna och vanliga socken så hade jag en rödflammig fot, tårar i ögonen samt att den andra foten skrek eftersom att det gör ont att stå på.. ja vad ska man säga..
Så just nu känns livet inte alls kul, ont i svanskotan så jag knappt kan sitta på röven, samt i ryggen, en bränd höger fot som inte tål att jag rör den, + en (troligtvis) stukad vänster fot.. Inte nog med det, men denna J -ävla mage..

Hur länge ska man orka?
dagen har varit okej, men lång, smärtsam och
nära till tårar tusen gånger.. trött som ett svin
och när jag lyckats soman så vaknar jag med
blod i sängen eftersom att jag blöder helatiden
näsblod.. fy så less jag är! Nu har jag tänkt ta
en dusch och sen krypa till kojs.. har en känsla av
att morgondagen kommer bjuda på något....
ehm, liknande som denna..

Tack för lunchen svärmor!
/tinaa ◊

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0